Prinsesstårta och plastpåsar
Igår var en ledsen dag.
När jag kom ut från Komvux hade jag ett meddelande i röstbrevlådan från en ledsen mamma som ville kramas. Det kändes väldigt långt till Arnäs från Park då, kan jag lova.
Hon hade tyvärr fått ta det oerhört jobbiga beslutet att låta vår njuffe Romeo somna in hos vetrinären. Det blev många kramar under ett par timmar. Aldrig känner man sig så liten som då mamma(eller pappa) är ledsen. Men att få vara där och kramas får en samtidigt att känna sig som världens viktigaste just då.
Till och med jag tycker det är lite tomt utan honom trots att jag inte bor i samma hus längre. (Fast jag hälsar på så ofta att pappa tror jag gör det igen). Jag brukade ha massvis med bilder på denna underbara hund men de försvann allihopa vid senaste hårddisk-inlämningen till OnOff(jävla amatörer, aldrig igen) och sedan dess har han inte fastnat på någon bild jag knäppt. =/
Idag låg jag i sängen läääänge. Handlade på Coop och pratade med mamma på telefonen. Gråten kom tillbaka i luren så det blev helt enkelt så att jag åkte upp till sommarstugan i Bredbyn där de var då. Enbart för att bjuda på Prinsesstårta, mammas favorit.
När jag kom hem började jag faktiskt röja lite i förrådet igen. Har vikt ihop gardiner, dukar och dylikt. Naturligtvis hittade jag ännu mer av dessa förbannade plastpåsar också! Jag tror t.o.m. den här bunten följde med mig redan när jag flyttade hit för snart 3 år sedan. Jag brukar ta med mig en tygkasse när jag handlar, men glömmer den lika ofta. Det måste jag bli bättre på, för hit kommer inte en påse in igen. Om den inte innehåller något roligt istället för mat.
Kikade runt på second hand affärerna i stan här i veckan också. Har letat efter en större plåtburk eller så att förvara kattmaten i men inte hittat något. På överstan hittade jag en ganska stor men ack så fin trätunna. Ursprungligen ett sorts syskrin tydligen då det var en korg inuti också som kunde lyftas bort. Den var egentligen lite för dyr men när jag såg namnet Gertrud på locket fanns det inget att fundera på. Det är farmors namn så det var nog tänkt att jag skulle köpa den. ;) Utöver den blev det ett par dukar och några örngott från Bikupan. De hade väldigt fina gardiner på överstan också, men nån måtta får det vara. :)
Det är så sorgligt med vovven =(
Sådana beslut är aldrig lätta att ta. När man skaffar sig en liten valp verkar det så avlägset men man vet alltid att den dagen kommer när man måste ta beslutet att låta dem gå vidare. Ännu värre är det när de blir sjuka innan de har fått leva färdigt ett helt hundliv.
Men glädjen att de har funnits i ens liv en gång är värt den smärtan som de lämnar oss med, och saknaden som egentligen aldrig försvinner när de är borta. Så lämnar de oss med de finaste minnena. De är sådana glädjespridare när de finns hos oss de älskade djuren.
Sv. Kul att du också har köpt paletten. Hoppas att den kommer fram till dig hel. Annars går det att laga skuggorna om de är trasiga. Har en video i bloggen om det också =)
Tur att vi har dej! Tror jag ska äta min andra bit nu, eller ska vi dela imorgon?
Ät den du mams, är det såhär fint väder imorgon också tycker jag vi äter glass istället! ;)
Sv. Tack!
Ska testa att kapa av jeansen har jag bestämt. Håll tummarna ;)
